realiportugal.blogg.se

Många påstår att WE är en fulländad gren som uppmuntrar ryttare till bättre ridning och lydigare hästar. Det finns olika moment som ska utföras på olika sätt vilket gör denna gren till väldigt varierande och komplett för både ryttare och hästar som inte vill fastna i de gamla enformiga grenarna. Samtidig som det är ett fantastiskt sätt att få ryttare och häst att samarbete på ett bättre sätt. Sporten handlar mycket om variation det blir aldrig tråkigt. Precision - häst och ryttare måste fokuserade och samarbeta. Och elegans- att lyckas utföra momenten på ett korrekt sätt.

WE är perfekt för alla, från nybörjare till den mer erfarna ryttaren. Alla kan utföra grenen på olika plan och grenen utvecklar ryttarens balans, sitts, hjälper, koordination och inte minst planeringen utav ridvägar och tempo.

Den äldre ridformen har satt sina spår i WE med bland annat arbete på fält, boskapsskötsel och deltagande i krig. Detta kan man se idag i grenen då det finns mer avancerade moment där man ska valla boskap och ibland rider man även med lans som man gjorde förr i tiden i krig. Dessa rötter kom först och främst från södra Europa men WE blev inte en tävlingsform fören 1996 då den uppstod i Italien i form av det första arrangerande europamästerskapet. De länder som då deltog vid det mästerskap var Italien, Spanien och frankrike.

De länder i europa som idag tävlar i WE är Italien, Portugal, Spanien, England, Frankrike, Tyskland, Belgien, Sverige och Österike. Då grenen uppstod som en tävlingsform i Italien är det också där sporten är som störst, men självklart så växer den mer och mer i de andra länderna. I WE får man använda vilken hästras och vilken storlek man vill. Vissa hästraser är vanligare än andra inom grenen i vissa länder. Som tex. Maremma i italien, camargue i frankrike och lusitano i portugal. I sverige är vår hästflora väldigt varierande och vi specificerar oss inte på någon speciell ponny eller hästras.

Tävlingsdräkter är vanligt i många länder som tävlar i WE men de skiljer sig ofta åt. Tex England som har kostymer som liknar den tävlingsklädsel som vi är vana att se på våra dressyr eller hoppbanor, till skillnad från många övriga länder där man ofta använder traditionella folkdräkter.

Det finns vissa åldersgränser som gäller vid tävlingsstart i vissa klasser och dessa är: 4-5 åriga hästar/ponnyer får starta klasser tom lättklass. Unghästar får endast starta en klass per dag. Häst och ponny kan tävla mot varandra på lika villkor. Ryttare över 18år får tävla ponny oavsett vilken kategori under förutsättning att ekipaget ser proportiorneltigt ut. En häst får högst starta 2 klasser per dag, och om man tävlar på olika tävlingar samma dag gäller då även denna regel.

WE, working equitation består utav moment, dessa är Dressyrmomentet, teknikmomentet, speedmomentet och utomlands finns en laggren som kallas boskapsgrenen. En ändring för i är att man som tävlingsarrangör endast behöver ha med två av momenten, antingen dressyr och teknik, eller dressyr och speed - alltså inte alla tre momenten.

Dressyrmomentet:

Från början utvecklades dressyren ur praktiska situationer men om man går tillbaka i tiden så kan man se att dressyrens rörelser utvecklades för ett syfte. Två utav dess syften var tex att kunna slå sig ifrån sina fiender med hjälp av en capriole eller att stadigt kunna backa ut ur en trång passage. Man tog med sig dessa rörelser till manegen och dressyren förvandlades mer och mer till en betraktningsgren än en bruksgren. Men i WE tar man tillbaka dressyren till back to basic. Dressyren och markarbetet blir inte bara konkret utan roligt och det gör att ryttare och hästar förstår syftet med övningarna och det blir roligare att lära sig.

Det första momentet i WE är alltså dressyr momentet. På lägre nivå skiljer det sig inte speciellt mycket från den traditionella dressyr tävlingsgrenen, den bedöms på exakt samma sätt med poäng som delas ut för varje utförd rörelse. Skillnaden är att det inte finns lika många klasser per nivå, utan är det LättA nivå så finns det endast ett program för den nivån och det programmet ska då motsvara alla de svårigheterna som finns i lättA klasser. Tillskillnad från den vanliga dressyren då det finns allt från lättA1 till LättA4 där svårigheterna stiger för varje program.

Det finns klasser för alla, från de lättare debutant till lättA, till det svårare MSV till svår-klasserna där alla moment även rids på en hand. På internationella tävlingar rider man ett internationellt program som påminner om kür. Rörelser som ingår är de svårare klasserna är galoppombyten, öppna i trav och galopp, passage, piaff, galoppiruetter och byten i serier. Glöm inte att allt detta görs på en hand!

Teknikmomentet:

Det andra momentet är teknik momentet och det är det här momentet som gör att WEn sticker ut från andra ridgrenar. Teknik momentet påminner mycket om western grenen trail tillsammans med dressyr, hoppning och akademisk ridning. Momentet består av olika hinder som ska ridas i en viss ordning. Hindren är anpassade efter vilken nivå du rider och banan består utav allt ifrån 8-18 hinder beroende på nivå. Hindren motsvarar svårigheter som du kan stöta på när du arbetar ute på fält eller på gården och kan vara allt ifrån grindar och broar till att rida med lans och fånga en ring. Knepet är att hästen ska lita så pass mycket på dig som ryttare så att den inte tvekar den ska gå igenom trånbga passager eller gå runt i en fålla med höns eller får i.

I teknikmomentet bedöms du efter stil och får, liksom i dressyren, poäng för varje utfört hinder. I bedömningen tar domaren hänsyn till ryttarens förmåga att kontrollera hästens gångarter samt samspel mellan hästen och ryttaren, och även de delar som ingår i den vanliga dressyren som gångarter, övergångar och formen. Ekipaget döms även efter hästens attityd gentemot hindren, den ska lita på dig som ryttare och inte tveka. Poängen sätts även ut efter hur du och hästen lugnt, med stil, harmoni och precision utför alla hindren. Målet är att ta sig igenom banan på ett stilfullt sätt utan för mycket missar för bästa resultat.

Speedmomentet:

Sista momentet av de tre som ingår i sverige är speed momentet, fart momentet där det förra momentets teknikbana rids mot klockan. Den med minst missar och snabbast tid vinner, precis som i hoppning. Hästen måste vara extremt lyhörd för att i ena sekunden galoppera i full fart över en bro för att i nästa sekund göra en 180 grader vändning i form av en piruett. Här är ingen form av stilbedömning iblandad, men du måste ändå vara noggrann så att du inte river något hinder som då skulle ge tidstillägg.

Boskapsmomentet:

För internationella lagtävlingar finns det ett fjärde moment, boskapsmomentet. Laget består utav fyra ryttare till häst som tillsammans ska separera en ko i taget från dess flock för att föra in dom i en separat fålla. Varje ryttare ska få över en ko var under maximetid på tre minuter om de inte är klara inom tiden är laget diskvalificerat. Till detta moment hittade vi ingen bra video men det finns lite klipp på youtube om man söker på "Working Equitation Cow" som man kan kolla på om man är sugen.

Det finns en mängd olika hinder, några av dom är dessa är:

Bord med mugg, paralellslalom, enkelslalom, bro, grind, fålla, lans ur tunna, lans i tunna, plinga i klocka m.m. Listan är ganska lång men de flesta visas på videosarna vi har lagt upp. Om ni har frågor så lägg ut den i form av en kommentar nedan. Hoppas informationen var intressant och rolig! /Anna och Rebecca